Det har varit lite tyst här ett tag, dagarna springer förbi medan vi försöker ta in alla nya intryck. Nu har vi bott i Skåne i en månad, och vi fortsätter att förvånas över skillnaderna mot hur vi hade det innan. Så här kommer det några sektioner från vår första månad.

Det nya huset

Det stora frågetecknet från början var förstås huset. Hur skulle vi egentligen trivas med ett hem vi aldrig hade sett på riktigt? Ett hem som vi bara köpt genom digital visning?

Svaret: vi trivs galet bra. Bilderna ljög inte direkt, de visade bara ungefär en tredjedel av verkligheten. Huset känns enormt, och vi njuter verkligen av att slippa trängas. Ingen behöver längre ropa “flytta dig lite så jag kommer förbi” i hallen. Vi kan till och med röra oss i köket samtidigt, med helt olika agendor, utan att någon riskerar att bli överkörd av en gryta eller en brödrost. Bara det känns som en helt ny livskvalitet.

Och takhöjden… den är fantastisk. Rummen som till att börja med är enorma, känns gigantiska med denna takhöjd. Till det kommer fönstren, enorma, många och strategiskt placerade för att släppa in ljus från alla håll. När solen är framme badar hela huset i dagsljus, och även mulna dagar känns det ljust och luftigt. Med 6 fönster i vardagsrummet och 4 i köket så förstår man snabbt att det inte blir billigt med gardinbyten.

Hade inte de tidigare ägarna lämnat kvar en hel del möbler och småsaker hade det nog känts som att bo i en gymnastiksal. Nu känns det istället som att vi fått en lagom start, med plats att fylla på i vår egen takt. Grymt tacksamma för det!

Sen borde vi ha kunnat räkna ut att det är sten och inte trähus som vi köpt. Vi är ju trots allt i Skåne. Men nej det hade vi inte förstått så vi får köpa plugg och fixa nya borrar för att kunna hänga upp våra saker.

Sen har vi resterande uthus med ytterligare enorma utrymmen att fylla. Det känns ärligt som det kommer att ta ett tag det här. Mer uppdateringar runt hus och uthus kommer.

Caspian

Med huset kom Caspian – husets riktiga herre. Han har börjat betrakta oss med viss nåd, men skriker högljutt om vi inte serverar tillräckligt god föda. Kort sagt, han är helt enkelt kungen här hemma!

Nackdelar

Det finns några saker som inte är helt som önskat:

Spindlarna. Herregud, jag undrar om de är radioaktiva? Jag är livrädd för dem och gruvar mig redan inför dagen jag måste putsa fönstren utvändigt (de bor där, jag svär).

Fästingar: Caspian kom dragandes med den första, tätt följd av Annika som lyckades få en att fastna på rumpan. Själv har jag än så länge lyckats undvika dem, mest genom att smart nog assigna hela uppdraget till Pär. Man får ju inte vara dum.

Brist på småfåglar: Ni vet det där idylliska fågelkvittret man tänker sig när man går ut en tidig morgon? Här möts man istället av kråkor och duvor. Det är, kan jag meddela, inte ens i närheten av lika charmigt som en domherre. Och som grädde på moset kommer de gärna i stora flockar, vilket ger mer känslan av Hitchcocks Fåglarna än en mysig naturupplevelse. Enda fördelen är väl att jag hitintills inte sett någon hackspett.

Närhet

Och allt runtomkring oss är nära. Fem minuter till Hyllinge med Jula, Bauhaus och ICA Maxi. En kvart till Väla med Ikea, Hornbach och fler butiker än vi egentligen behöver. De första veckorna fick stegräknaren jobba hårt när vi sprang runt och fyllde på med möbler, mat och allt däremellan. Vem behöver gymkort när man precis flyttat till Skåne?

Mitt största problem hittills har varit att få ut Pär från Bauhaus och Hornbachs verktygsavdelningar. Han har stått där med tårar i ögonen av ren lycka över sortimentet och rört sig långsammare än en klädtokig tant på mellandagsrean, noggrant vändandes på varje elkontakt och VVS-anslutning han kommit över. Själv tycker jag ju att trädgårdsavdelningen borde ha betydligt högre prioritet, men där är vi uppenbarligen inte riktigt på samma våglängd.

Utöver det har vi tydligen “the mother of all Thai-butiker” i Bjuv. På mindre än en kilometer finns allt man kan tänka sig vilja ha. Som Pär själv sa: ”Finner man inte det man behöver här, då får man nog åka till Thailand.”

Har vi satt igång med odlingarna?

En av de första sakerna jag ville göra var att besöka Jeppas Trädgård som hade rea på plantor. Det blev en tur till nordöstra Skåne, och landskapet förändrades desto närmare man kom Småland. Från platt åkermark till kullar, stenrösen och vägar som går genom lövtak. Jag kan mycket väl förstå att det blir slirigt här när löven börjar falla. Det kanske skulle kunna förklara varför folk söderut kör av vägen så fort det kommer lite snö?

Hem kom jag med päron-, körsbär-, citron-, banan- och persikoträd. Utöver det två vinrankor för nästan inga pengar alls. Jag hade gärna köpt fler direkt, men insåg att jag faktiskt inte vet var jag ska placera dem, eller ens hur jag ska sköta dem. För att vara ärlig känner jag inte ens igen alla träd som redan finns på gården, och Google image search är allt annat än hjälpsam.

Sen har jag upptäckt att Marketplace och varenda trädgårdsbutik verkar köra samma sorts reor. Helt galet! Man blir ju nästan stressad av alla fynd som “bara måste hem”. Kanske är det inte fler växter jag behöver, utan helt enkelt mer mark?

Helsingborg

Det tog oss faktiskt två veckor innan vi hade tid att ta oss in till själva Helsingborg. Jag hade ingen direkt bild av hur staden skulle vara, så det blev en riktigt trevlig överraskning. Helsingborg visade sig vara charmigt på alla sätt, färjorna går i skytteltrafik över till Helsingör och jag blev nästan paff över hur nära det faktiskt är. Man hinner ju knappt tömma ölen innan man är framme.

Öresundet är betydligt smalare än jag någonsin föreställt mig, och plötsligt blev också begreppet Tura glasklart: skåningarna som hoppar på färjan, åker fram och tillbaka utan att ens kliva av, och på så vis hinner fylla på med fler öl till ett väldigt förmånligt pris. Vi har inte hunnit testa det själva ännu, men jag misstänker starkt att det bara är en tidsfråga.

Själva Helsingborg, av det lilla vi hunnit se, bjuder på kullerstenar, mysiga restauranger och småbutiker som gör att man vill strosa runt i timmar. Tyvärr har vi inte hunnit turista så mycket ännu. Men av det vi sett hittills är det verkligen charmigt, och jag tror vi bara har skrapat på ytan.

Undersökning av hus och närområde

Det är mycket att ta in, så många intryck och vi upptäcker huset del för del, sakta men säkert. Pär har redan hunnit både upp på taket och ner i krypgrunden. Själv har jag klokt nog hållit mig kvar på marknivå. Taket känns lite väl högt och krypgrunden är så full av spindlar att till och med skräckfilmsregissörer hade blivit avundsjuka. Tur att jag har försäkrat Pär, för om han fastnar där nere i spindelboet så är det inte jag som kryper in och hämtar honom.

Utsikt från hustaket

Nå men hönsen då?

Självklart har jag satt igång första kläckningen! Vi tog en tur ner till Mika i Lund och fick en fin rundtur på hennes gård. Vi testade färska fikon för första gången och små vindruvor direkt från rankan, otroligt gott! Vilken lyx.

Mika delade generöst med sig av tips om hur man håller höns i Skåne, och hem kom jag dessutom med några ägg redo för kläckaren. Jag räknar med att ha ett gäng små kycklingar vid slutet av nästa vecka, det kommer bli så himla roligt!

Malmö

I veckan tog jag en tur till Malmö och passade på att strosa runt lite. Staden visade sig från sin absolut bästa sida, helt galet fint väder! Efter 11 000 steg hade jag irrade mig runt och hunnit se en massa nya saker: bron (på avstånd), det gröna vattnet (ingen aning varför det är grönt), Turning Torso och dessutom hittade jag allt möjligt gott att äta längs vägen. Måste säga jag var positivt överraskad.

Ullared

Efter att ha noterat att det bara är en och en halv timme till Ullared kom jag fram (och med jag menar jag förstås mig själv) till att det kanske vore en bra idé att åka dit, vi behövde ju fylla på förråden och det ska ju vara så billigt.

Det här visade sig vara ett stort misstag. Trots att vi hängde på låset kändes det mer som att åka radiobilar på tivoli än att shoppa. Man hade ingen aning om något verkligen var billigt, och utbudet var inte särskilt fantastiskt. Det kändes mest som ett Dollarstore på steroider.

Vi lyckades komma därifrån för mindre än 4000 kronor, så det får väl räknas som en vinst. Nackdelen? Utanför låg en blombutik som rånade mig på ytterligare 2000 kronor. Jag har kommit fram till att livet sällan är enkelt.

Den egentliga vinsten med resan var dock att få se Halland. Jag tänker inte återge våra diskussioner i bilen, de skulle avslöja hur lite vi egentligen hade koll på geografin under skolåren, men jag kan säga att det faktiskt kan finnas två Båstad. En på varje sida om landet. Det är inte omöjligt.

Summan av allt

Vi är jättenöjda, men samtidigt lite överväldigade av allt nytt. Vi ska försöka uppdatera lite mer frekvent framöver, med allt vad vi upptäcker, från spindlar som skrämmer slag på mig, till Pär som fastnar på Bauhaus verktygsavdelning.

Huset, trädgården och allt runt omkring känns som ett konstant äventyr, och varje dag kommer med nya små överraskningar. Vi vet aldrig riktigt vad som väntar bakom nästa hörn, men en sak är säker: det blir aldrig tråkigt här!