Den 1:a september flyttade vi till Skåne, och nu – drygt två månader senare – börjar vi så smått landa. Allt känns fortfarande nytt: dofterna, ljuset, vinden (herregud, vinden!), och den där fukten som verkar ha bestämt sig för att stanna för gott.
Vi har också börjat adoptera det skånska sättet att leva – att allt finns inom räckhåll. Jag kom faktiskt på mig själv igår med att tycka att en 30 minuters bilfärd var långt. Jämfört med Norrbotten, där det som var nära låg på just det avståndet, är det nästan komiskt hur snabbt man anpassar sig.
Oktober har verkligen tagit i – luftfuktigheten har nått nya nivåer, och tillsammans med blåsten känns det som man bor i ett ångbastu utan värme. Samtidigt är det så varmt att gräset fortfarande växer! Mossa växer som ogräs överallt, på sten, trä, jord, allt! Och man lär sig snabbt att man inte ska glömma lite hönsfoder i en behållare i två veckor… för då växer det inte bara mossa, utan ett helt nytt ekosystem av oidentifierbar materia.

Igår när jag slösurfade i köp- och säljgrupperna (helt galet vilket utbud det finns av saker!) ramlade jag över en annons om 6 månader gamla kalkoner. Eftersom jag både saknar impulskontroll och verkligen vill ha kalkoner, så slog jag till på tre stycken.
Så säg hej till Cletus, Daisy-Mae och Loretta – starten på min nya avelsgrupp. De fick flytta in till kycklingarna, som bor i två stora hästboxar, och passade direkt på att välta alla matbehållare, förstöra vattenautomaten och göra sig hemmastadda.

Men det är klart – Pär behöver ju också något att sysselsätta sig med… 😅
På den lite mer vuxna sidan har vi hunnit beställa solceller som ska installeras före jul. Ett visst elbolag kommer då att ha full kontroll på oss – först genom att ta upp större delen av Pärs tid, sedan genom att binda oss till deras eltjänster, och till sist genom att leverera anläggningen precis lagom till att jag börjar hänga upp julbelysningen.
Jag har en känsla av att det inte är jag som kommer gå segrande ur det här arrangemanget….
De tidigare ägarna lämnade dessutom kvar en hel del gammal inredning (bless them!), vilket ledde till ett snabbt projekt för att förbättra skafferiet. I ena uthuset hittade jag tre köksskåp som kändes för bra för att stå där och samla damm. En snabb tur till Bauhaus senare – där jag fyndade en bänkskiva för under 500 kronor – och på fyra timmar (inklusive handlandet) hade vi fått en rejäl uppgradering.
Det är inte perfekt, och egentligen vill jag göra lite mer med lister och detaljer, men det får vänta tills vi ändå behöver dra om lite el och ordna med behållare till allt.
Nu har jag i alla fall massor mer utrymme att samla upp till min live-version av Gas Station Simulator. 😄

Gudrun kan komma på besök, för vi kommer inte behöva åka och handla på flera veckor om vi inte måste. 😂
Jag har också beställt offert – och fått ett riktigt bra anbud – på att renovera den fantastiska bakugnen i köket. Jag vill verkligen bygga köket med den som hjärtat i rummet. Men det får vänta någon månad… eller åtminstone till efter jul.
Och där var vi visst tillbaka till det här med impulskontrollen igen som känns som mitt genomgående tema. 🙃
Leave a comment